What a surprise

När jag öppnade ögonen imorse visste jag att det skulle bli en bra dag. Vädret var fint så vi satt ute i trädgården och njöt av värmen. Mörka moln tornade upp sig runt omkring oss men lämnande himlen härligt blå ovanför våra huvuden. Det är så det ska vara. Jag läste en del i mina skolböcker och fick en massa idéer till projektplanen som kommer handla om bland annat studiteknik. Det jobbiga är bara att få ner alla idéer det på papper. Men det är en annan historia :)

Eftersom det var så härligt väder tänkte jag inviga våren med en löprunda i spåret. Men av någon anledning kom jag inte iväg förrän senare på kvällen. Från att ha varit närmare 20 grader under dagen, var det bara 5 grader ute när jag kom ut (jag är lite rädd för kyla). Men något sådant skulle inte få stoppa mig även om jag inte var speciellt varmt klädd när jag kom ut^^

Jag förberedde mig för att knappt orka springa 20 m innan jag skulle få andnöd och tvingas ge upp. Men till min stora förvåning blev jag inte trött!! Inte för att jag sprang speciellt snabbt men allting kändes så... så lätt. Det kändes som jag svävade fram i mina bevingade löparskor. Det är säkert solrosfröna som ger mig superkrafter ;)